Australian Painter, 1887-1935,Australian painter. She studied at the National Gallery School, Melbourne (1914-16), and with Max Meldrum became involved (c. 1917) with the Meldrum circle of artists, which included Colin Colahan (1897-1987), Justus Jorgensen (1893-1975), John Farmer (b 1897) and Percy Leason (1889-1959). In 1919 she moved to the seaside suburb of Beaumaris, where she lived and worked for the rest of her life.   Related Paintings of Clarice Beckett :. | Evening, St Kilda Road | Evening Return | Moonrise | Yarra Winter Night | Sandringham Beach |
Related Artists:
Octave Tassaert
Paris 1800-1874 was a French painter of portraits and genre, religious, historical and allegorical paintings, as well as a lithographer and engraver, though this family was of Flemish origin. He was the grandson of the sculptor Jean-Pierre-Antoine Tassaert. Octave's first artistic training came from his father Jean-Joseph-François Tassaert (1765-c. 1835) and his older brother Paul (?-1855), before he was apprenticed to the engraver Alexis-François Girard (1787-1870). Next he studied at the École des Beaux-Arts (1817-25) from 1817 through 1825, under Guillaume Guillon-Lethi??re, but never won the school's Prix de Rome. Winning popular but not critical success, his works showing poor people's lives were felt melodramatic by critics but acclaimed by the public. His submission to the 1855 World Exhibition was well received by the critics, but Octave ceased to exhibit after the 1857 Salon, withdrawing more and more from the formal art world. Collectors of his works included Alfred Bruyas and Alexandre Dumas, fils, but in 1863 Octave stopped painting altogether and tried to become a poet (though none of his works are extant),
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Leon Bonnat
French Academic Painter, 1833-1922,was a French painter. He was born in Bayonne, but from 1846 to 1853 he lived in Madrid, Spain, where his father owned a bookshop. In Madrid he received his artistic training under Madrazo. He later worked in Paris, where he became known as a leading portraitist. His many portraits show the influence of Velazquez and the Spanish realists. He won a medal of honor at Paris in 1869, where he became one of the leading artists of his day. Bonnat went on to become a professor at the Ecole des Beaux Arts in 1882. In May 1905 he succeeded Paul Dubois as director. His vivid portrait-painting is his most characteristic work, but his subject pictures, such as the Martyrdom of St Denis in the Pantheon, are also famous. Some of Bonnat's more notable students include: Gustave Caillebotte, Suzor-Cote, Georges Braque,Raoul Dufy, Marius Vasselon, Fred Barnard,